Innhald
Om statistikken
Omgrep
-
Namn og emne
-
Namn: Obligasjonar og sertifikat
Emne: Bank og finansmarked
-
Ansvarleg seksjon
-
Seksjon for finansregnskap
-
Definisjon av dei viktigaste omgrepa og variablane
-
Obligasjonslån er langsiktige lån (løpetid vanlegvis over eitt år) som utan samtykke frå låntakaren kan delast på fleire långivarar i form av standardiserte partialobligasjonar. Ein obligasjon er eit fritt omsetjeleg verdipapir. Partialobligasjonar lagde ut i Noreg omfattar mellom anna statsobligasjonar, premieobligasjonar, kommunale og fylkeskommunale obligasjonar og andre obligasjonar skrivne ut til ihendehavar, medrekna obligasjonar lagde ut i Noreg av utlendingar.
Sertifikatlån er eit kortsiktig lån med løpetid inntil eitt år.
Avdrag på obligasjonslån er innløysing av obligasjonar. Oppkjøp av eigne obligasjonar for seinare sal eller amortisering er ikkje avdrag.
Utskrivar er den institusjonelle eininga som tek opp lånet og fører det inn i balansen sin (opprinneleg låntakar). Den institusjonelle eininga er ikkje alltid ein eigen juridisk person.
Låntakaren er den institusjonelle eininga som fører lånet i balansen sin. Ved fusjonar, fisjonar og konkursar etc. kan dette vere ein annan enn utskrivaren.
Emisjon er nyteikning av lån.
Med sektor meiner vi institusjonell sektor som kassifiserer institusjonelle einingar i ulike sektorar etter bestemte reglar. Fram til 2012 vart det nytta ein tresifra institusjonell sektorgruppering som bygde på FNs "A System og National Accounts" (SNA) frå 1993 og European System of Accounts´´ (ESA 95). Frå og med 2012 nyttes ein firesifra kode som møter krava til institusjonell sektorgruppering i EUs nasjonalregnskapsstandard (ESA).
Renta på emisjonar er opprinneleg nominell rente på emisjonstidspunktet, mens renta på uteståande gjeld er nominell rente per 31.12.
Obligasjonar og sertifikat blir skilde i statistikken på grunnlag av CFI-koden, se under for detaljar, som alle lån får. VPS er ansvarleg for denne tildelinga.
Obligasjons- og sertifikatgjeld til marknadsverdi bereknes ved å nytte markedskursen som er best tilgjengeleg. For børsnoterte obligasjonar og sertifikat vil dette vere den siste omsetningskursen frå Oslo Børs i ein gitt periode. For ikkje-børsnoterte obligasjonar og sertifikat nyttes i prioritert rekkjefølge siste kurs som var tilgjengeleg for transaksjonen, likningskursen og den pålydande kursen. Observerte transaksjonskursar vart nytta for å berekne marknadsverdien fori ikkje-børsnoterte obligasjonar og seritfikat frå og med 4. kvartal 2006 der hvor slike kursar var tilgjengeleg for ein aktuell transaksjon.
Verdien på t ransaksjonane byggjer på dei faktiske handelsbeløpa som er registrerte i VPS, eller berekna handelsbeløp hvis handelsbeløp ikkje vert oppgitt. Når handelsbeløp blir berekna, nyttes markedskursen som er mest tilgjengeleg på handletidspunktet for transaksjonen. Børskursar nyttes til børsnoterte obligasjonar og sertifikat. For ikke-børsnoterte obligasjonar og sertifikat nyttes høvesvis, i prioritert rekkjefølgje, transaksjonskurs (frå og med 4. kvartal 2006), likningskurs eller pålydande kurs.
-
Standard klassifikasjonar
-
Sektor- og næringsinndelingen fra Enhetsregisteret i Brønnøysund nyttes tilr sektorisering og næringsfordeling av både eigare- og utstedarar. Denne sektor- og næringsinndelinga byggjer på dei internasjonale krava i SNA2008/ESA2010 og NACE Rev.2.
Frå og med januar 2012 blei ny standard for sektorgruppering implementert i statistikken.
Verdipapirnummer er det individuelle, unike kjennemerket på lånet. Alle lån får eit verdipapirnummer, medrekna ISIN-nummer i VPS. Dette nummeret følgjer ein internasjonal standard, ISO 6166:2001, for tildeling av registreringsnummer på verdipapir.
CFI er ei forkorting for Classification of Financial Instruments og følgjer standarden ISO 10962:2001. CFI-koden avgjer om lånet er eit sertifikat eller ein obligasjon og inneheld dessutan informasjon om detaljar ved lånet som om det er konvertibelt samt rente- og garantivilkår.
Statistikken blir no publisert som Verdipapirer.